2010-05-28
Han har upplevt både Sveriges och Greklands budgetkriser inifrån. EMU-inträdet var en gyllene chans som förbyttes i ett dråpslag av skenande skuldsättning, säger Christopher Sardelis, tidigare grekisk riksgäldschef.
Greklands statsfinansiella moras har rötter i 1980-talets uppbyggnad av en välfärdsstat på lånade pengar, liksom byråkratiskt krångel som öppnat för korruption, skattefusk och en stel arbetsmarknad, sa ekonomen Christopher Sardelis vid fredagens Greklandsseminarium hos SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.
Han har bakom sig en karriär som både grekisk riksgäldschef, tjänsteman på svenska Riksbanken och ekonom på Handelsbanken. I dag är han Greklandskonsult på Swedbank.
Men EMU-inträdet år 2001 blev inte lyftet många hoppats på, utan liknar i efterhand mer en missad gyllene chans.
”Kring 2002 fick jag känslan av att EMU-medlemskapet uppfattades som ett mål, inte en start.”
”Då fanns det gynnsamma förutsättningar att sanera statsfinanserna, men man tappade den politiska ambitionen.”
EMU-medlemskapet skapade en illusion att det fanns hur mycket som helst att låna, enligt Sardelis.
”Även den privata sektorn nappade på det här.”
Hushållens och företagens skuldsättning exploderade från motsvarande 50 procent av BNP år 2000 till omkring 120 procent 2009. Utlåningen till hushåll växte med 20 till 40 procent per år.
Greklands statsskuld låg på omkring 100 procent av BNP från mitten av 1990-talet fram till 2008 då den snabbt rusade upp till dagens omkring 120 procent.
”2005 varnade jag för det trippla hotet med en pensionsbomb, statsskuld och den privata sektorns kredittillväxt. Då blev jag utskälld för att skapa dålig stämning”, säger Christopher Sardelis.
Han vänder sig samtidigt mot tongångarna – i inte minst Tyskland – om att Europa nu tvingats hjälpa de fuskande grekerna med ett stödpaket.
”Den här terminologin med ‘hjälp’ kan man diskutera. En tredjedel av paketet kommer från IMF. Resten är bilaterala lån från enskilda länder, som kommer att tjäna pengar på det här”, säger Sardelis.
Och saneringsarbetet är redan på banan, påpekade Sardelis.
En redan beslutad reform ska slakta statens pensionskostnader med 20 procent per år. Beslutade besparingar ska ta ned Greklands underskott på 13,6 procent i fjol till 8,1 procent bara i år.
”Det är en ganska saftig minskning av underskottet, med tanke på att BNP sjunker.”
Greklands BNP krympte med 2 procent i fjol. I år och nästa år och väntas BNP minska med 4 respektive 2,6 procent.
Men reformer och avregleringar för att komma åt underskotten öppnar också för tillväxtutsikter längre fram, bedömer Sardelis. Stark tillväxt är också en nödvändighet för att kunna beta av statsskulden.
”Men finns det någon risk att det här går åt pipan så är det den politiska risken. I stället för att titta framåt och försöka skapa enighet så görs det många utspel fram och tillbaka i parlamentet om vem som har gjort vad i det förgångna.”
De folkliga protesterna har klingat av, enligt Sardelis. Stridbara fackföreningar håller fortfarande demonstrationer i stort sett dagligen. Men nu kommer några tusen och inte 150.000 som när Athen skakades som mest av oron.
”Det börjar finnas en allmän nykterhet kring den här situationen.”
Posted on 2010/05/29
0