Theodor Kallifatides: ”Det gångna är inte en dröm”

När Theodor Kallifa­tides var sjuttio år återvände han till den by i Grekland där han bodde tills han var åtta år. Den lokala litteraturföreningen har ordnat en mottagning, en av talarna är en klasskamrat från småskolan som berättar en anekdot om den lille Theos tidiga läskunnighet, ”besserwisser redan då”, viskar författarens fru i hans öra. Själv minns han inte händelsen men blir rörd och konstaterar: ”För ett ögonblick grep mig en känsla av solidaritet med denna sjuåring som med stor sannolikhet var jag”.

Det är först här, alldeles i slutet av den självbiografiska romanen ”Det gångna är inte en dröm”, som Kallifatides markerar att hans yngre jag kanske är en annan. Historien börjar när han som åttaåring lämnar byn, vid morfars hand, för att återförenas med föräldrarna i Aten, och fram till återbesöket i byn har den rullat på som om självbiografiskt skrivande vore den enklaste sak i världen, som om minnet inte var bedrägligt.

Kallifatides återberättar rakt upp och ner episoder ur sin barndom, han kommenterar sällan och broderar aldrig ut. En gång ramlade han från fönsterkarmen och fick en lång nål i foten, ”jag grät inte”. Han drog ut den själv och visade den för sin mamma ”som svimmade”. Fa­scisterna jagar misstänkta partisaner i byn, föräldrarna flyr till Aten. ”Först att ge sig av var pappa. Det var i sista sekunden.” Mycket mer får vi inte veta om denna dramatiska tid i Greklands historia, på över sextio års avstånd är allt lika viktigt i barndomen; en nål i foten och en nattlig flykt kan gå på ett ut.

När berättaren så neutralt bara håller fram episoder är det svårt att veta om han är solidarisk med den där lilla figuren som är hans yngre jag, eller om han rent av fortfarande är densamme.

Och det är bokens problem. Det märks också när Kallifatides berättar om sina första läsupplevelser. Som för så många blivande författare förändrar läsning världen för unge Theo. Han har börjat i Femte gymnasiet för pojkar, hans fixering vid sexualitet är densamma som tidigare, men böckerna är nya. ”Efter Dostojevskij blev världen aldrig mera sig lik. Inte heller jag.” När han läst ”Brott och straff” tror han att han går på bordell för att rädda unga prostituerade från deras syndiga liv, men så småningom inser han att det finns en hallick bakom varje prostituerad och att varje räddningsförsök kunde innebära livsfara för frälsaren.

Är det gymnasisten som läser Dostojevskijs roman på det viset, eller är det även den äldre berättaren? De flesta vuxna läsare uppfattar den prostituerade Sonja i Dostojevskijs roman som frälsar­gestalten, medan den unge Raskolnikov behöver räddas, och jag hade önskat att Kallifatides hade gestaltat skillnaden mellan tonåringens och den vuxnes läsart – om den nu finns.

Kallifatides berättar rapsodiskt, hoppar från flicka till fotboll till militärtjänst till redaktörskap på BLM utan att dröja mer än ett ögonblick vid någon av de smärtpunkter som kunde ha utvecklats till en hel roman. Det är egentligen först när han kommer hem till byn och varken minns det han ser eller hittar det han minns som hans självbiografi blir intressant, och då är den slut.

Ingrid Elam

litteratur@dn.se

Ο Θοδωρής Καλλιφατίδης γεννήθηκε στους Μολάους Λακωνίας το 1938. Δασκαλοπαίδι, ήρθε στην Αθήνα το 1946 και αποφοίτησε από το Πέμπτο Γυμνάσιο Αρρένων. Σπούδασε στη σχολή του Κάρολου Κουν και μετά τη στρατιωτική του θητεία έφυγε για τη Σουηδία, όπου ζει μέχρι σήμερα. Σπούδασε Φιλοσοφία στο Πανεπιστήμιο της Στοκχόλμης και δίδαξε αργότερα στην ίδια σχολή. Επί τέσσερα χρόνια διηύθυνε το λογοτεχνικό περιοδικό «Μπόνιερς Λιττερέρα Μαγκαζίν». Από το 1976 ζει αποκλειστικά από το γράψιμο. Έχει εκδόσει έντεκα μυθιστορήματα, ποιητικές συλλογές, ταξιδιωτικά δοκίμια, θεατρικά, έχει γράψει σενάρια ταινιών μεγάλου μήκους και έχει σκηνοθετήσει μια ταινία. Βραβεύτηκε με το Μεγάλο Βραβείο Μυθιστορήματος(1981)και το Βραβείο Τιμής της Στοκχόλμης(1992). Για την «Τιμάνδρα απέσπασε το βραβείο Στίνα-Ελντ Έκνταλ της Σουηδικής Ακαδημίας(1989).Βιβλία του έχουν μεταφραστεί σε 13 γλώσσες.

ΒΙΒΛΙΑ του Συγγραφέα: ΚΑΛΛΙΦΑΤΙΔΗΣ ΘΟΔΩΡΗΣ

Advertisements

Σχολιάστε

Εισάγετε τα παρακάτω στοιχεία ή επιλέξτε ένα εικονίδιο για να συνδεθείτε:

Λογότυπο WordPress.com

Σχολιάζετε χρησιμοποιώντας τον λογαριασμό WordPress.com. Αποσύνδεση / Αλλαγή )

Φωτογραφία Twitter

Σχολιάζετε χρησιμοποιώντας τον λογαριασμό Twitter. Αποσύνδεση / Αλλαγή )

Φωτογραφία Facebook

Σχολιάζετε χρησιμοποιώντας τον λογαριασμό Facebook. Αποσύνδεση / Αλλαγή )

Φωτογραφία Google+

Σχολιάζετε χρησιμοποιώντας τον λογαριασμό Google+. Αποσύνδεση / Αλλαγή )

Σύνδεση με %s